Some of the few things i don´t like..

Jo hej jo gott folk! Här har de både varit händelserikt och inte fullt så händelserikt, så jag vet inte var jag ska börja.. ;)

De här är ett ganska neg inlägg och som förälder som är känslig mot mina åsikter, sluta läsa nu!

Så här i mitt yrke stöter man ju på ett och annat, både roligt och mindre roligt. Idag t.ex så kommer en chaufför, sur som en citron och börjat på den andra!! :@ Fy satans satan vad jag får i nerverna på människor som har svårt att öppna pladderverket och säga hej, ser allmänt förbannade ut som om jag hade ätit upp deras morgongröt, slarvar och lämnar saker efter sig hur dom anser är passande för just deras humör vid just de tillfället!! Gaaah!! Jag blev så arg, först när han inte ens kunde hälsa tillbaka när jag öppnade dörren, men sen liksom bara lämnar grejerna innanför dörren, så när jag såg de och öppnade dörren för att se om han va kvar (för då sku han få några väl valda ord av mig) så smällde jag bara igen dörrhelvetet för jag blev helt enkelt så förbannad att jag inte längre visste vad jag sku säga. Och då kokar jag om jag int får nåt sagt. Kom med bättre humör nästa gång pojkspoling annars får du inte så vackra ord av mig. Dom tror ju att dom bara kan köra omkring och leverera grejer, men de är också ett serviceyrke! Le en smula, de skadar ingen!!

Och sen dessa härliga föräldrar i olika format och förpackningar.. Men åh! Kommer in med ett glatt och spralligt barn, allt frid och fröjd.
A: ungen säger att hon/han skulle vilja ha en tidning. Mamma/pappa säger nej, för de köper vi endast när vi reser etc. Föräldern köper en tidning åt sig själv, och ungen tittar på som ett stort frågetecken!? VA??!! Köp för guds skull inte tidningen då om du redan har sagt åt ditt barn att de köps endast vid resa, vad är de för nåt? Vad är de egentligen för skillnad på din och ditt barns tidning??
B: ungen har sin lilla kundvagn och strosar omkring bland hyllorna. Mamma/pappa har gett lov att ta lite kex, godis eller tuggummi. Efter en stund (har kanske ngt av de redan i vagnen) säger ungen att jag vill ha de här kexet, snäälllaaa mammaaa/pappaaa, jag tycker så om de. Mamma/pappa säger nej för du har redan ditt i vagnen och då blir de inte mer, de kom vi överens om. Ungen kanske gnäller 5-10 minuter snääällllaaaaaa och efter en stund säger föräldern; jaja! Att vaddå? Håll fast vid de som va överenskommet från första början.

Nej, jag ska int säga hur folk ska uppfostra sina barn, men om man vill få barnet att förstå att nej är ett nej, då e de din uppgift som förälder att se till att de hålls som ett nej. Har jag fel eller har jag fel? Sen finns de somliga saker man kan se mellan fingrarna, men de här sker allt som oftast.

Visst e jag positiv????!! :)

Husköpet då... Jaaa, var ska börja på den historien då?? Vi ska ha de där huset, de e bara så. Svärfar e duktig han som förstår sig på sånt där så han har ringt upp och hört sig för med en MASSA gerjer! Å som de ser ut nu så måste vi tydligen köpa en statlig borgenär från banken, eftersom vi inte får de gratis.... De kostar en summa pengar men statliga borgen borgar endast för försäljningspriset och inget mer. Alltså inte på de belopp vi ansöker om.. Jaha, sen då? Ibland känns de som om jag bara vill ge upp allting, men sen i nästa stund har jag redan målat och inrett huset. Så, var sluta vi? Int en blekaste jävla aning!!!??

Så där ja. Där har ni mig för den här dagen!

Puss & kram!